..det går i vågor..vissa dagar tror jag att vi aldrig kommer att få barn igen..vissa dagar vet jag att det kommer att hända oss med snart..
det räcker så lite för att allt ska falla..som de som fick barn nummer 5 (det andra gemensamma, ett hade hon innan och två hade han innan..)de bor inte ihop..är inte ihop..lever på soc (absolut inget illa menat eftersom vi alla kan hamna där men sen ska man se bakgrunden osv..)jobbar inte..ungarna är skitiga och problembarn..och TROTS detta skaffar de en unge..
ibland tänker jag på att regnbågsbarn måste vara de barnen som är de absolut mest efterlängtade barnen..jag menar vi har ju inte så lätt för att göra våra barn..vi kan inte bara säga en dag att NU vill vi ha barn..det måste klaffa med så mkt..vi måste ha bättre ekonomi än heterosar för vi måste oftast betala för att få ett barn..vi kan inte adoptera..(visst vi är godkända men sen finns det inga givarländer som lämnar ut barn till homosar..så nej, vi kan inte adoptera)vi måste planera in ordentligt hur det ska bli. Vi som väljer att inte använda oss av en svensk klinik måste dessutom leva månader av ovisshet innan en närståendeadoption kan gå igenom..
Tänk vilken oro..om den förlösande mamman skulle dö innan adoptionen är klar så har man som "den andra mamman" inga rättigheter enligt lag. Visst man kan skriva ´papper med sina önskningar..men det betyder inte att man kan testamentera sina barn till den man vill..LÄSKIGT! Om man bara hade kunnat komma fram till en lag som hade gynnat alla!
Vi som heminseminerar har dessutom oron i först 9 månader att donatorn verkligen skriver på papperna..först om att han är "pappa" sen att han går med på att han adopterar bort barnet..Inget man gör undertiden (skriver papper osv) är juridiskt bindande och om han ändrar sig så står man där..med en "pappa" som inte skulle finnas med..
Vi har haft en oändlig tur på det sättet med vår donator. Det har aldrig varit några som helst diskussioner om att INTE göra på detta sättet. Vi har från början kört med öppna kort om att det skulle vara S som var förälder och inte han. Det har aldrig ifrågasatts och de på familjerätten frågade honom när vi var där och han förklarade hur han tänkte osv. Inga problem alls..(sen att han inte riktigt förstår jobbet i att göra en bebis en viss dag i månaden är en defekt som vi sakta men säkert försöker bearbeta honom med..) Läste om ett par på familjeliv ungefär när vi "bakade" lilla T och där hade donatorn helt plötsligt ändrat sig och det fanns inte så mycket att göra merän låta han få umgängesrätt. Det hade varit intressant att veta hur det har gått sen. Barnet borde ju vara i 3-4 årsåldern nu..
Jag väntar på att min mens ska komma idag eller i morgon om den inte gör som sist. Skumt att man i princip 24 år haft regelbunden mens som ALDRIG hoppat eller så..och så precis när vi börjar testa igen för bebis så hoppar den framåt..förra månanden var den 5-6 dagar sen..undrar hur det blir nu. Är den senare även denna månaden så får vi nog se över våra inseminationsdagar..
Denna månaden ska jag föra dagbok över temp, symtom osv..Kan alltid vara bra att veta hur man mår för att lättare reda ut när man har ÄL...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar